Hilly
Vidjoels Hillery Clinton
1998-03-10 - 2008-12-23

Till Minne av Hilly
Hundflockens "grand-old-lady", polisen i flocken, som trots sina snart 11 år (26/3 -09)alltid blivit tagen som valp. Liten , nätt och alert! Hilly kom som fodertik till studenterna Jennie och Ken på campus i Växjö från Margrets och Tages lantliga idyll i Videslund( efter påtryckningar från mor och syster får erkännas), Hilly blev verkligen en utpräglad statshund och tog därmed udden av alla uttalanden att en gordon inte passar att bo i stan! Från Växjö till Karlskrona och fritt skärgårdsliv. Där startade även hennes karriär inom agilitysporten, en sport som passade henne alldeles utmärkt!  Därefter med matte Jennie till Värnamo och då lite närmre hundsläkten i Rydaholm. Nu senast blev hon storstadsvovve i Malmö. Att få springa lös på "Ribban" och möta andra hundkompisar passade denna frimodiga dam alldeles utmärkt.
Med tårfyllda ögon går tankarna till Jennie och Hilly, den svåraste av stunder när vi måste ta farväl av vår trognaste vän. Gott är dock att veta, på andra sidan väntar storebror Mozart. Hilly är i gott sällskap. Det blir en konstig jul utan vår "polis"
/gammelmatte
 

Janko
Vidjoels Jon Bon Jovi
2000-10-15 - 2009-02-20

Till minne av Janko
Jag trodde aldrig att jag skulle få va med om detta så snart igen.. Min älskade Janko springer nu i hundhimlen tillsammans med Mozart och Hilly. Efter en tids sjukdom och ännu ett hinder på vägen (förstorad prostata) fick jag fatta ett snabbt beslut. Och det blev att få låta honom somna in.
 Jag minns så väl när vi var och tittade på valparna hos Margret och Tage, det fanns en hane och han var MIN! Det fanns inget sötare på denna jord. Och sötare och sötare blev han. Speciellt minns jag när Margret var hemma hos oss och hälsade på.  De kan inte ha varit mer än 4 månader. Jankos öron var så långa så att han snubblade på dem när han busade med Julia och Jackie.

 Det är så jag minns honom, hans stora huvud med sina långa öron och hans underbara vänliga ögon. Nog var han stor och klumpig men ingen kunde göra sej så liten som han. Man var trygg med Janko.
Han var varken en utställnings- eller lydnads-stjärna, men han var mattes bästa vän. Vi hade ett speciellt förhållande han och jag. Det var matte som gällde för Janko.
Jag hoppas att du har förlåtit mej när vi träffas i himlen.
Tills vi ses
Matte

Jackie
Vidjoels Jacqueline Onassis
2000-10-15 - 2010-05-10

Du kom in i mitt liv en höstdag i oktober 2000, när jag för första gången var i Videslund och tittade på Vidjoels J-kull. Vad det är som händer när man fastnar för just "sin" valp går ej att förklara. Men när det var dags att välja valp var det dina ögon och ditt uttryck som gjorde att just du, min älskade Jackie, blev just min! De ögonen kommer jag aldrig att glömma! Samma ögon som tycktes vädja om hjälp söndagen den 9 maj när vi började förstå på riktigt att du inte skulle orka med din kamp för livet. Samma ögon som lugnt och stilla slöts i min famn måndagen den 10 maj kl 12.47 på Läckeby djursjukhus. I samma stund som ditt hjärta slutade slå bröt solens strålar genom molnen och in till oss genom fönstret och när vi åkte från Läckeby spelade radion "I did it for love" med Jessica Andersson. Detta kommer alltid vara en hälsning från dig till oss!
Du gav oss många glädjedagar i ditt liv hoss oss. Våra otaliga rundor i utställningsringarna runt om i vårt land. Ibland med BIR eller BIM rosetter i bagaget, men också en del 2:a priser. Vad priserna än blev var du alltid vår alldeles egna stolthet! När du sedan kom att bli vår avelstik som också fick ge namn åt vår kennel, Jaquiline's, så kändes det som kronan på verket för Helena och mig och vårt stora gemensamma intresse : gordonsettern.
Du har gett oss 13 avkommor, i 2 kullar. 9 med Storskogen's Amor Alistair's Opal som pappa och 4 med Mountaineer's Chivas so pappa. Du har även fått bli mormor till en kull valpar i Finland efter Jaquiline's Amazing Afrodite och farmor till vår egen Chivas kull på 11 valpar med Golden Pearl's Black Favorite "Lava". Naturligvis satte du starka avtryck i vår familj under våra 9 år och 7 månader tillsammans. Du var min och Tommys första gordon. Efter 3 retrivrar blev vår vardag totalt omkastad när du kom in i vårt liv. Inga avspärrningar tycktes stundtals hindra dej från att se dig omkring på egen hand. Det kunde gå timmar innan du tyckte att du behövde komma hem igen. Det lönade sig aldrig att leta, du visste hela tiden var vi fanns och du kom alltid hem! Tack älskade Jackie för allt du gett oss! Vi vet att dina "hundkompisar" väntar på dig på andra sidan. Där får du för alltid löpa fritt!! Med tårfyllda ögon tänker jag på sången " I did it for love"...
Saknar dej så fruktansvärt!
/ Matte